Karin Gifvas: Därför stimuleras barns språkutveckling av tidig läsning och interaktiva berättelser

Språket är nyckeln till att förstå världen, uttrycka tankar och bygga relationer. Men hur utvecklas det bäst? Forskning visar att barn som tidigt får möta böcker, bilder och berättelser inte bara får ett större ordförråd utan också en djupare förståelse för språkets struktur (Snow, 1991)

Med interaktiv läsning blir inlärningen ännu mer effektiv – och här kommer Readioo in i bilden.

Interaktivitet stärker språkutvecklingen

Barn lär sig bäst genom att vara aktiva och utforska på egen hand. Med Readioo blir varje läsupplevelse engagerande och interaktiv. I stället för att enbart lyssna på en berättelse får barnet dutta, upptäcka ord i sitt eget tempo och utforska hur text och bild samverkar.

Readioos läspenna väcker traditionella böcker till liv och får dem att prata. Genom att enkelt dutta läspennan mot bilder och texter kan barn utforska förinspelade meningar, ljud och musik direkt från bokens sidor. Det här är en interaktiv och lekfull lösning som inspirerar till läsning och bidrar till språkutvecklingen.

Forskning visar att interaktiva böcker har en positiv effekt på barns ordförråd och språkförståelse. Dessutom har forskning visat att digitala verktyg kan stödja barns språkutveckling genom att skapa nyfikenhet och främja samarbete och kommunikation. Olsson (2015) belyser hur digitala verktyg kan stimulera barns intresse och interaktion, vilket bidrar positivt till deras språkliga utveckling.

Linda Wennerström (medgrundare och COO på Readioo), Karin Gifvas (investerare och rådgivare till Readioo), Inga Li (grundare och CEO på Readioo).

Bilder som bro till språket

Bilder spelar en avgörande roll i språkutvecklingen. De hjälper barnet att förstå ordens betydelse, skapa sammanhang och utveckla sitt ordförråd. Readioo använder bilder på ett genomtänkt sätt för att stimulera språket – barnet kan dutta på detaljer, få beskrivningar och höra orden uttalas, vilket gör inlärningen både visuell och auditiv.

Forskning av E. Ortlieb och E. H. Cheek (2013) visar att bilder fungerar som en språklig bro, särskilt för barn i tidig ålder eller de som lär sig ett andraspråk. Genom att koppla ord till bilder blir språket mer konkret och lättillgängligt, vilket gör det lättare att förstå nya begrepp.

Läsning på barnets villkor

Med Readioo blir läsningen en självständig och utforskande process. Barnet kan välja tempo, utforska nya ord och få stöd när det behövs. Det skapar motivation och lust att läsa mer, vilket i sin tur stärker språkutvecklingen.

Studier visar att läsning med anpassade stödfunktioner är särskilt effektiv för barn med lässvårigheter eller de som lär sig ett nytt språk (Bus, Takacs & Kegel, 2015). När barnet får möjlighet att själv styra sin läsupplevelse och använda interaktiva funktioner stärks både ordförråd och förståelse.

Readioo som ett pedagogiskt verktyg

Språkutveckling sker inte bara genom att läsa och lyssna – den stärks när barnen får uppleva, interagera och använda språket på flera sätt. Forskning inom multisensorisk inlärning har visat att när flera sinnen aktiveras samtidigt under inlärningsprocessen, kan detta leda till förbättrat minne och förståelse.

Enligt Shams och Seitz (2008) aktiverar multisensorisk stimulans fler inlärningsmekanismer i hjärnan än när endast ett sinne stimuleras. Detta innebär att när barn kombinerar språk med rörelse och lek, blir inlärningen djupare och orden fastnar lättare. Denna metod har visat sig vara särskilt effektiv för elever med risk för lässvårigheter.

Med Readioos böcker kan pedagoger enkelt integrera lekfulla moment i läsningen. Här är två exempel på hur språkinlärningen kan bli både aktiv och engagerande:

• Dutta, härma, hämta – Barnet duttar på en bokstav på ABC-postern och härmar ljudet och letar upp ett föremål eller bildkort som börjar på samma ljud.
• Rita och skapa – Efter att ha läst en berättelse kan barnet rita sin egen version, bygga vidare på historien eller illustrera ett ord de har lärt sig.

Språk utvecklas genom upplevelser, och med Readioo blir läsningen just det – en interaktiv och lekfull resa där orden får liv!

Karin Gifvas är förskollärare, grundskollärare och speciallärare med djup expertis inom läs-, språk- och skrivutveckling. Med en gedigen erfarenhet av att arbeta med digitala tjänster och produkter har hon ett starkt fokus på att skapa tillgängliga och inspirerande lärmiljöer. Genom sitt arbete strävar hon efter att ge alla barn de bästa förutsättningarna att utveckla ett rikt språk, en stark läslust och en nyfikenhet på lärande.

Referenser

Bus, A.G., Takacs, Z.K. och Kegel, C.A.T. (2015). Affordances and limitations of electronic storybooks for young children's emergent literacy. Developmental Review, 35, s. 79–97.

Mol, S.E. and Bus, A.G. (2011). To read or not to read: A meta-analysis of print exposure from infancy to early adulthood. Psychological Bulletin, 137(2), pp.267–296. doi:10.1037/a0021890.

Olsson, E. (2015). Lärplatta och språket. Elanders Sverige: Askunge Thorsén förlag AB

Ortlieb, E. & Cheek, E.H. (2013). Best Practices in Teaching Digital Literacies. Literacy Research, Practice and Evaluation. ISBN 978-1787544345.

Shams, L., & Seitz, A. R. (2008). Benefits of multisensory learning. Trends in Cognitive Sciences, 12(11), 411–417. https://doi.org/10.1016/j.tics.2008.07.006

Snow, C.E. (1991). The theoretical basis for relationships between language and literacy in development. Journal of Research in Childhood Education, 6(1), pp.5–10. doi:10.1080/02568549109594817.